Stenarna Ropa

Fülszöveg

Efter en rad hándelserika resor i Sydamerika beráttar Tore och Stoika Zetterholm i ord och bild den fantastiska historien om hur det máktiga Inkariket erövrades av en handfull spanska áventyrare under befal av analfabeten Francisco Pizarro. Om hur indianerna blev de andra klassens medborgare i sitt eget land som de ár án i dag. Och om hur traditionen av váld och förtryck alltjamt hárskar pá "den korsfásta kontinenten".
STENARNA
ROPA
"Stenarna ropa" beráttar om det gátfulla Inkariket i Sydamerika. Hur det blev ett av sin tids maktigaste valden och en tidig válfárdsstat. Och om hur detta krigarimperium erövrades av 168 spanska aventyrare under befal av den illiterate grisuppfödaren Pizarro.
Tore och Stoika Zetterholm har efter ílera resor i Latinamerika i ord och bild dokumenterat denna otroliga história. Deras upplevelser av v"áld och förtryck i dag pá vad som kallats "den korsfasta kontinenten" tvingade dem att föra bőken anda in i nutiden. En huvudtanke i "Stenarna ropa" ár... Tovább

Fülszöveg

Efter en rad hándelserika resor i Sydamerika beráttar Tore och Stoika Zetterholm i ord och bild den fantastiska historien om hur det máktiga Inkariket erövrades av en handfull spanska áventyrare under befal av analfabeten Francisco Pizarro. Om hur indianerna blev de andra klassens medborgare i sitt eget land som de ár án i dag. Och om hur traditionen av váld och förtryck alltjamt hárskar pá "den korsfásta kontinenten".
STENARNA
ROPA
"Stenarna ropa" beráttar om det gátfulla Inkariket i Sydamerika. Hur det blev ett av sin tids maktigaste valden och en tidig válfárdsstat. Och om hur detta krigarimperium erövrades av 168 spanska aventyrare under befal av den illiterate grisuppfödaren Pizarro.
Tore och Stoika Zetterholm har efter ílera resor i Latinamerika i ord och bild dokumenterat denna otroliga história. Deras upplevelser av v"áld och förtryck i dag pá vad som kallats "den korsfasta kontinenten" tvingade dem att föra bőken anda in i nutiden. En huvudtanke i "Stenarna ropa" ár diirför att vár tids terror och motterror i flertalet latinamerikanska liinder har sina rötter i de soldyrkande inkas krigiska tradition och i den spanska erövringens grymheter.
/ Myterna
i
Skapelsen och syndafloden

begynnelsen fanns endast den osynlige guden Viracocha eller som han ocksá kallades Pachacamac, Skaparen. Det var han som skapade jord och himmel och alla levande varelser. Till att hárska över dem utság han solguden Inti.
Men som alla konstnarer blev han en dag missnöjd med sitt verk och sánde en stor flod för att förinta det. Nástan alít som hade liv förgjordes, och de fá av mánniskornas slákte som lyckades radda sig levde vidare i skráck och elánde och dvaldes som vilda djur i ber-gens grottor, dár de livnárde sig av grás och rötter; det hánde ocksá att de arma okunniga varelserna át varandra.
Men Viracocha förbarmade sig över mánniskorna och sánde en av sina söner och en av sina döttrar till dem för att Iára dem att dyr-ka honom sjálv och hans vasall Solen. De báda gudabarnen skulle dessutom visa dem hur man bygger hus och stáder, hur man sár och skördar, hur man támjer boskap och njuter sin mödas frukter. Sonen gav han namnet Manco Capac och dottern Mama Occlo, de landsattes frán himlen pá en ö i den váldiga sjö bland bergen som kallas Titicaca eller Várldens livmoder. Och guden uppmanade sina báda barn att sedan vandra ut i várlden för att sprida den goda kunskapen om deras himmelska hárskare.
Guden sánde ocksá med dem en gyllene stav, vid pass tvá fingrar tjock och en knapp arm láng. Varhelst de slog láger skulle de sticka ner guldstaven i jorden, och dár den försvann skulle de grunda ett nytt herradöme, lángt máktigare án de som dittills funnits pá jorden. Alla skulle med gládje underkasta sig de nya hárskarna eller för sitt eget básta tvingas till lydnad.
Nár gudabarnen slog láger pá en liten plats i en bördig dal mánga dagsmarscher norr om Titicaca, försvann den gyllene staven i jorden. Denna válsignade gröna áng fick namnet Caparac Tampu, vil-ket betyder Morgonens Várdshus. Och den stad som grundades dár intill blev inkafolkets huvudstad Cuzco.
Om skaparguden Viracocha förtaltes ocksá att han ibland visade
Báde myterna och den histo-riska forskningen ár ense om att inkafolkets urhem lág i trakten av Titicacasjön, som ocksá fick namnet "Várldens livmoder". Dess vattenyta ár nára fyratusen meter över ha-vet. Bilden ur fórsta upplagan av Cieza de Leóns Krónika. Sevilla 1553. Vissza