John Bauer

Fülszöveg

Ingen har mâlat en mossig grasten som han
Mellan 1870 och 1920 växte det fram en ny svensk konst, en konst som för första gangén nâdde tíll foikens breda láger.
Tidigare hade den stora konsten ombesöijts av kung, hov och aristokrari eller av kyrkan. Det nya under halvseklet omkring 1900 är att ännu en samhällsklass, borgerligheten, kom att stödja konstnärema. Emst Josephson och Carl Fredrik Hill, Zorn, Liljefors och Carl Larsson, prins Eugen och Albert Engström, Ivar Arosenius, John Bauer och Axel Petersson "Döderhultaren" har tillsammans skapat en svensk guldâlder 1 konsten. Âtskilliga av dessa mästare blev omedel-bart populära, och fortfarande dominerar de i den svenska smaken. Avgörande-blev nu att man lärde sig trycka konst i massupplagor. Jultidningar och kalendrar forde ut den aktuella konsten tili folket. Ahlén och Akerlunds födag gav John Bauer i uppdrag att illustrera "Bland tomtar och troll" och Hans troll, hans prinsessor och hans käcka gossar kom in i fier svenska... Tovább

Fülszöveg

Ingen har mâlat en mossig grasten som han
Mellan 1870 och 1920 växte det fram en ny svensk konst, en konst som för första gangén nâdde tíll foikens breda láger.
Tidigare hade den stora konsten ombesöijts av kung, hov och aristokrari eller av kyrkan. Det nya under halvseklet omkring 1900 är att ännu en samhällsklass, borgerligheten, kom att stödja konstnärema. Emst Josephson och Carl Fredrik Hill, Zorn, Liljefors och Carl Larsson, prins Eugen och Albert Engström, Ivar Arosenius, John Bauer och Axel Petersson "Döderhultaren" har tillsammans skapat en svensk guldâlder 1 konsten. Âtskilliga av dessa mästare blev omedel-bart populära, och fortfarande dominerar de i den svenska smaken. Avgörande-blev nu att man lärde sig trycka konst i massupplagor. Jultidningar och kalendrar forde ut den aktuella konsten tili folket. Ahlén och Akerlunds födag gav John Bauer i uppdrag att illustrera "Bland tomtar och troll" och Hans troll, hans prinsessor och hans käcka gossar kom in i fier svenska hem än nâgra andra konstverk och präglade bamen för âratal framât.
Hans sagofigurer sprang fram ur den folkviseton som trots all pâverkan var hans egen. Han struntade i själ va verket i sagotextema och skapade sina egna bilder som sa mycket mer än sagoma själva. Nu minns ingen sagoma, bara hans figurer.
Ur urskogens gröna djup frigör sig hans naturväsen, för honom var trollen den nordiska naturen förkroppsligad, stubbar och mossar som fâtt liv, skäggiga granar som blinkade och mumlade.
Men det finns ocksä en moralisk dimension i John Bauers sagobilder. Naturens väsen är klumpiga men goda, prinsessan har en himmelsk ljushet som solblänket genom daggdroppama i spindelnätet, den käcke pojken pä vilsna stigar som sâ duktigt reder sig själv är en typisk représentant för tidens utvecklingstro och för den framväxande scout-rörelsen.
Och naturkänslan kring sekelskiftet räknar släkt med dagens utryckningarföratt rädda det sista av vára änglamarker frân hârdexploatering. Det var med andra ord en intensivt miljö- och samhällsmedveten konst som John Bauer skapade när han lät troll och älvor förkroppsliga vildnaturens själ. Sä socialt medveten att den kanske först nu kan uppskattas rill rätt värde. Nu när det är sä sent att det sista trollet i vára skogar fâtt dela vargens och pilgrimsfalkens öde. Vissza